Bokföra koncernbidrag gör du på två konton i kontogrupp 88. Bolaget som lämnar bidraget bokför 8830 Lämnade koncernbidrag i debet, och bolaget som tar emot det bokför 8820 Mottagna koncernbidrag i kredit. Motposten är en skuld respektive en fordran på koncernföretag, eller banken om pengarna förs över direkt. Bidraget är avdragsgillt hos givaren och skattepliktigt hos mottagaren.
Koncernbidraget är en bokslutsdisposition och bokförs normalt först i bokslutet, inte i den löpande bokföringen. Nedan finns konteringen hos båda bolagen, skillnaden mellan K2 och K3 och villkoren som måste vara uppfyllda.
Vilka konton används när man bokför koncernbidrag?
| Bolag | Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| Givaren | 8830 Lämnade koncernbidrag | X | |
| Givaren | 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag | X | |
| Mottagaren | 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | X | |
| Mottagaren | 8820 Mottagna koncernbidrag | X |
BAS-kontoplanen har också mer specifika underkonton, till exempel 1661 för fordringar hos moderföretag och 2862 för skulder till dotterföretag. Använd dem om din kontoplan har dem. Skillnaden mot en vanlig kostnad är att bidraget redovisas under bokslutsdispositioner, efter rörelseresultatet och de finansiella posterna.
Kontering: koncernbidrag från moderbolaget till ett dotterbolag
Exempel: Moderbolaget Teknik AB går med vinst och lämnar ett koncernbidrag på 250 000 kronor till dotterbolaget Service AB, som har gått med förlust. Beslutet tas i bokslutet och pengarna betalas efter årsskiftet.
Moderbolaget bokför i bokslutet:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 8830 Lämnade koncernbidrag | 250 000 kr | |
| 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag | 250 000 kr |
Dotterbolaget bokför samtidigt:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 250 000 kr | |
| 8820 Mottagna koncernbidrag | 250 000 kr |
När pengarna sedan går över debiterar moderbolaget 2860 och krediterar 1930 Företagskonto. Dotterbolaget gör tvärtom: 1930 i debet och 1660 i kredit. Betalningen påverkar inte resultatet, den reglerar bara skulden och fordran mellan bolagen.
Koncernbidrag används ofta i en struktur med ett holdingbolag som moderföretag, där ett rörelsebolag går med vinst och ett annat bolag i koncernen behöver täcka en förlust.
Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolaget
Bidraget kan också gå uppåt i koncernen och mellan två helägda dotterföretag. Konteringen är densamma, bara rollerna byts. Dotterbolaget debiterar 8830 och krediterar 2860, och moderbolaget debiterar 1660 och krediterar 8820.
Två extra krav gäller när dotterbolaget är givare. Skattemässigt krävs att en utdelning från dotterföretaget hade varit skattefri hos moderföretaget, och moderföretaget får inte ta upp en skattepliktig utdelning från samma dotterföretag samma år. Civilrättsligt prövas bidraget mot utdelningsreglerna, så det får inte överstiga det fria egna kapital som hade kunnat delas ut.
K2 eller K3: så redovisas koncernbidraget
Enligt K2 (punkt 4.4) redovisas både lämnade och mottagna koncernbidrag som bokslutsdisposition. Givaren ska kostnadsföra bidraget samma räkenskapsår som mottagaren intäktsredovisar det (punkt 19.14).
K3 har samma huvudregel i punkt 6.6, men ett moderföretag som lämnar koncernbidrag till ett dotterföretag får i stället redovisa det som en ökning av andelens värde, alltså på 1310 Andelar i koncernföretag i debet i stället för 8830. Lämnas bidraget för att täcka en förlust behöver andelens värde ofta prövas för nedskrivning. Avdragsrätten påverkas inte av valet. Mer om ramverken finns i genomgången av bokslut i aktiebolag enligt K2 eller K3.
Till skillnad från en periodiseringsfond bygger koncernbidraget ingen obeskattad reserv i balansräkningen. Det återförs aldrig. Det är en slutlig överföring mellan två bolag.
Förutsättningar för koncernbidrag: reglerna i 35 kap. IL
Reglerna står i 35 kapitlet inkomstskattelagen och samtliga villkor måste vara uppfyllda för att avdraget ska godtas:
- Moderföretaget ska äga mer än 90 procent av andelarna i dotterföretaget. Det är antalet aktier som räknas, inte rösterna. Har dotterbolaget 1 000 aktier krävs minst 901.
- Moderföretaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en ekonomisk förening, sparbank, ett ömsesidigt försäkringsföretag, en stiftelse eller en ideell förening. Stiftelsen och den ideella föreningen får inte vara inskränkt skattskyldig.
- Dotterföretaget ska vara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Bolag inom EES behandlas som svenska om mottagaren är skattskyldig i Sverige för bidraget.
- Helägt under hela beskattningsåret för både givaren och mottagaren, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet. Ett nystartat bolag eller lagerbolag kan därför lämna och ta emot bidrag redan första året.
- Öppen redovisning i båda bolagens inkomstdeklarationer för beskattningsår med samma deklarationstidpunkt.
- Värdeöverföring senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklarationen. Det räcker att bidraget bokförs som skuld hos givaren och fordran hos mottagaren (RÅ 1998 ref. 6), men värdet måste vara verkligt.
- Varken givare eller mottagare får vara ett privatbostadsföretag eller ett investmentföretag.
Syftet är att skatten för koncernen ska bli varken större eller mindre än om verksamheten bedrivits i ett enda bolag. Varje bolag är eget skattesubjekt, och koncernbidraget används för att utjämna vinst och förlust inom koncernen. Regelverket i sin helhet beskrivs på Skatteverkets sida om koncernbidrag.
Moms och deklaration för mottagna och lämnade koncernbidrag
Det blir ingen moms på koncernbidraget. Det finns ingen motprestation i form av varor eller tjänster, så raden ska vara momsfri i bokföringsprogrammet. Säljer bolagen administration eller andra tjänster till varandra är det i stället vanlig intern fakturering med moms, och då hör beloppen hemma på vanliga intäkts- och kostnadskonton.
I deklarationen hamnar 8830 som en avdragsgill kostnad och 8820 som en skattepliktig intäkt. Beskattningen sänks hos givaren lika mycket som den höjs hos mottagaren, så för koncernen som helhet är bidraget skatteneutralt.
Vanliga frågor om koncernbidrag
Koncernbidrag, aktieägartillskott eller utdelning?
De tre blandas ofta ihop men bokförs helt olika. Koncernbidraget går över resultaträkningen i kontogrupp 88 och påverkar skatten. Ett aktieägartillskott är ett kapitaltillskott utan skatteeffekt för bolaget och bokförs mot eget kapital, se guiden om att bokföra aktieägartillskott. En utdelning beslutas av bolagsstämman och bokförs också över eget kapital, som i genomgången av hur man bokför utdelning.
Hur stort får ett koncernbidrag vara?
Skattereglerna har ingen beloppsgräns. Bidraget får vara så stort att givaren går med förlust, och samma bolag får både ge och ta emot koncernbidrag samma år. Enligt rättspraxis har dock bidrag som skapat underskott inför en förestående försäljning betraktats som skatteflykt.
Vad är fusionsregeln?
Huvudregeln är att moderföretaget ska äga mer än 90 procent av mottagaren. Om dotterföretaget genom fusioner kan gå upp i moderföretaget kan bidrag ändå lämnas från moderföretaget till ett aktiebolag längre ner i koncernen, till exempel ett barnbarnsbolag.
Vanliga misstag
- Bidrag lämnas trots att ägandet bara varit över 90 procent en del av året, till exempel efter ett köp mitt i året.
- Bolagen har olika räkenskapsår med olika deklarationstidpunkt, så kravet på samma tidpunkt inte uppfylls.
- Bidraget bokförs som utdelning eller tillskott i stället för på 8830 och 8820.
- En ersättning för tjänster kallas koncernbidrag och bokförs i kontogrupp 88.
- Bidraget redovisas inte öppet i båda bolagens inkomstdeklaration.
Vanliga frågor
Vilket konto bokförs koncernbidrag på?
Givaren bokför lämnade koncernbidrag på 8830 i debet och mottagaren bokför mottagna koncernbidrag på 8820 i kredit. Motkontot är en skuld till koncernföretag (2860) hos givaren och en fordran (1660) hos mottagaren.
Måste koncernbidraget betalas ut kontant?
Nej. Det räcker att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren. Värdet ska dock vara överfört senast den dag givaren ska lämna sin inkomstdeklaration.
Är det moms på koncernbidrag?
Nej. Ett koncernbidrag är ingen ersättning för varor eller tjänster, så det ligger utanför momsen. Säljer bolagen tjänster till varandra är det i stället vanlig intern fakturering med moms.
Hur mycket måste moderbolaget äga för att få lämna koncernbidrag?
Mer än 90 procent av andelarna i dotterföretaget, räknat på antalet aktier och inte på röster. Ägandet ska ha bestått under hela beskattningsåret eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet.
Finns det en gräns för hur stort ett koncernbidrag får vara?
Skattereglerna har ingen beloppsgräns, och bidraget får till och med ge givaren en förlust. Lämnas det uppåt i koncernen måste det däremot rymmas inom vad som får delas ut enligt aktiebolagslagens regler.
