Bokslut i aktiebolag: bokslut och årsredovisning enligt K2 eller K3, och när det ska in till Bolagsverket

Bokslut i ett aktiebolag betyder alltid att en fullständig årsredovisning ska upprättas, aldrig ett förenklat årsbokslut. Det gäller oavsett hur litet bolaget är eller hur låg omsättningen har varit under räkenskapsåret. Den här texten går igenom vad bokslut och årsredovisning faktiskt innehåller för ett aktiebolag, hur du väljer mellan regelverken K2 och K3, vilka steg som ska göras i praktiken för ett korrekt bokslut, och vilka datum som gäller för inlämning. Avgifter och exakta deadlines för själva inlämningen till Bolagsverket beskriver vi mer i detalj i bolagsverket årsredovisning.

Vad är bokslut och årsredovisning för olika bolagsformer, till exempel aktiebolag?

Ett bokslut är sammanställningen av den löpande bokföringen till en helhet: vad räkenskapsåret gav i intäkter och kostnader, och hur tillgångar och skulder ser ut vid räkenskapsårets slut. För ett aktiebolag ska det alltid resultera i en årsredovisning som innehåller:

• Förvaltningsberättelse – en text om verksamheten, väsentliga händelser och styrelsens förslag till hur resultatet ska disponeras.
• Resultaträkning – intäkter minus kostnader, alltså årets resultat.
• Balansräkning – tillgångar, eget kapital och skulder vid räkenskapsårets utgång.
• Noter – kompletterande upplysningar till posterna i resultat- och balansräkningen.

Det skiljer aktiebolaget tydligt från en enskild firma och vissa ekonomiska föreningar, som i stället får göra ett förenklat årsbokslut så länge omsättningen normalt håller sig under 3 miljoner kronor. Skillnaderna mellan bolagsformerna, inte minst vad gäller just bokslutskraven, går vi igenom närmare i enskild firma vs aktiebolag. Ett aktiebolag har inte det alternativet: där krävs en fullständig årsredovisning varje räkenskapsår, stort som litet.

Vilken typ av bokslut behöver ditt företag – K2 eller K3?

Årsredovisningen ska upprättas enligt något av Bokföringsnämndens regelverk, K2 eller K3, och vilken typ av bokslut som passar beror på företagets storlek. De flesta mindre aktiebolag väljer K2, som är förenklat och mer regelstyrt: färre valmöjligheter, men enklare att tillämpa rätt utan omfattande redovisningskompetens. Ett större bolag, alltså ett som två år i rad överstiger fler än ett av gränsvärdena för antal anställda, balansomslutning eller nettoomsättning, måste i stället använda K3.

Även ett mindre aktiebolag kan välja K3 frivilligt, till exempel för att få möjlighet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, något K2 inte tillåter. Det kan vara relevant för bolag med mycket eget utvecklingsarbete. För de flesta småbolag utan sådana särskilda behov är K2 det enklaste och vanligaste valet.

Förberedelser och att göra bokslut enkelt i aktiebolaget: digital checklista inför bokslutet, steg för steg

1. Stäm av balanskonton – kontrollera att kundfordringar, leverantörsskulder, bankkonton och skattekonto stämmer mot underlag och kontoutdrag.
2. Periodisera intäkter och kostnader – se till att periodiseringar av varje affärshändelse hamnar på rätt räkenskapsår, oavsett när fakturor faktiskt betalades.
3. Bokför årets resultat – för över företagets resultat från resultaträkningen till balansräkningens eget kapital, och gör de avskrivningar på anläggningstillgångar som hör till räkenskapsåret.
4. Upprätta resultat- och balansräkning – utifrån den nu avstämda och periodiserade bokföringen.
5. Skriv förvaltningsberättelse och noter – komplettera de siffermässiga delarna med den text lagen kräver.
6. Fastställ på årsstämman – styrelsen lägger fram årsredovisningen, och i bolag med revisionsplikt ska en revisor ha granskat den innan stämman. Vad en revisor faktiskt gör i det uppdraget beskriver vi i vad gör en revisor.
7. Skicka in årsredovisningen digitalt till Bolagsverket – i det format (iXBRL) som numera krävs för de allra flesta aktiebolag.

Ett par saker är lätta att missa när man ska göra bokslut i god tid: eventuella avsättningar till periodiseringsfond ska göras innan bokslutet är klart, inte efteråt, och den delen av skatteplaneringen beskriver vi separat i periodiseringsfond aktiebolag.

Viktiga datum för inlämning: när ska årsredovisningen lämnas in till Bolagsverket?

Två tidsgränser styr när bokslutet i praktiken måste vara klart:

• Årsstämman ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
• Årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut.

För ett bolag med kalenderår som räkenskapsår, alltså 1 januari till 31 december, innebär det i praktiken att stämman ska hållas senast 30 juni och att styrelsen ska skicka in årsredovisningen senast 31 juli. Har bolaget ett brutet räkenskapsår räknas samma sex- och sjumånadersgränser i stället från det egna räkenskapsårets slutdatum. Missar bolaget att lämna in i tid väntar en förseningsavgift, och vad den kostar samt hur processen ser ut därefter går vi igenom i bolagsverket årsredovisning.

Vanliga frågor om bokslut, bokföring och årsredovisning för aktiebolag

Måste alla aktiebolag ha revisor vid bokslutet? Nej, de flesta mindre bolag kan välja bort revisor, men fåmansbolag med anställda eller hög omsättning omfattas ofta ändå av revisionsplikt.

Kan aktiebolaget göra förenklat årsbokslut i stället? Nej, det alternativet finns bara för enskild firma och liknande mindre bolagsformer, aldrig för aktiebolag.

Vad kostar det att lämna in för sent? En förseningsavgift som ökar med tiden, och i värsta fall personligt ansvar för styrelsen.

Hänger deklarationen ihop med årsredovisningen? De bygger på samma bokslut men skickas till olika myndigheter: årsredovisningen till Bolagsverket, Inkomstdeklaration 2 till Skatteverket.