Aktiekapital är det kapital som aktieägarna sätter in i ett aktiebolag när bolaget bildas, och det ska minst motsvara 25 000 kronor i ett privat aktiebolag eller 500 000 kronor i ett publikt aktiebolag. Kapitalet registreras hos Bolagsverket och blir en del av bolagets tillgångar, men det får inte förbrukas hur som helst: sjunker bolagets egna kapital under hälften av det registrerade aktiekapitalet utlöses särskilda skyldigheter för styrelsen. Nedan går vi igenom vad aktiekapitalet faktiskt är, hur mycket som krävs, hur det får användas och vad som gäller när du vill öka eller minska det.
Vad är aktiekapital, och hur skiljer det sig från eget kapital?
Aktiekapitalet är den kapitalinsats som aktiebolagets ägare gör vid bildandet, i utbyte mot aktier i bolaget. Det räknas som bundet eget kapital, vilket betyder att det inte kan delas ut till aktieägarna på samma sätt som fritt eget kapital, utan i första hand ska stå kvar som en buffert för bolagets borgenärer. Bolagets egna kapital i stort är i sin tur summan av tillgångar minus skulder vid en given tidpunkt, och rör sig hela tiden med resultatet i verksamheten, medan aktiekapitalet är ett fast belopp som bara ändras genom formella beslut om ökning eller minskning. Ansvaret för aktieägarna är begränsat till det kapital de skjutit in, vilket är en av de stora skillnaderna mot att driva enskild firma eller handelsbolag, där ägarna i regel svarar med hela sin privata förmögenhet.
Hur mycket aktiekapital krävs för att starta ett aktiebolag?
Ett privat aktiebolag måste ha minst 25 000 kronor i registrerat aktiekapital. Beloppet sänktes i januari 2020 från tidigare 50 000 kronor, just för att fler skulle ha råd att starta aktiebolag i stället för enskild firma. Ett publikt aktiebolag, alltså ett bolag vars aktier får spridas till allmänheten eller handlas på en börs, måste i stället ha minst 500 000 kronor i aktiekapital. Aktiekapitalet delas upp i aktier med ett så kallat kvotvärde, vilket är aktiekapitalet delat med antalet aktier, och kan betalas kontant eller med apportegendom. Hur många aktier bolaget ger ut och vilket kvotvärde de har regleras i bolagsordningen, som också styr hur en framtida förändring av aktiekapitalet ska gå till.
Får du använda aktiekapitalet i verksamheten?
Ja. Aktiekapitalet är inga låsta pengar på ett spärrat konto, utan blir bolagets tillgångar så snart registreringen hos Bolagsverket är klar. Pengarna kan användas för att köpa utrustning, betala den första hyran, marknadsföra verksamheten eller täcka andra uppstartskostnader precis som vilket annat kapital i bolaget som helst. Den enda begränsningen är att bolagets egna kapital inte får understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Går verksamheten med förlust och äter upp för mycket av kapitalet uppstår i stället en skyldighet för styrelsen att agera, oavsett vad pengarna använts till.
Vad händer om aktiekapitalet är förbrukat?
Understiger bolagets egna kapital hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning för att utreda kapitalbristens omfattning. Bekräftar kontrollbalansräkningen att kapitalet fortfarande är förbrukat måste en extra bolagsstämma kallas inom viss tid, och lyckas bolaget inte återställa kapitalet eller besluta om likvidation kan Bolagsverket eller en tingsrätt tvinga fram en likvidation. Agerar styrelsen inte i tid riskerar ledamöterna personligt betalningsansvar för de skulder bolaget drar på sig efter att fristen löpt ut, vilket gör kapitalbristreglerna till en av de allvarligaste konsekvenserna av dålig lönsamhet i ett aktiebolag.
Minska aktiekapitalet eller öka det: så går det till
Aktiekapitalet kan ökas genom en nyemission, där aktieägarna eller nya investerare tillskjuter mer pengar eller apportegendom mot nya aktier, eller genom en fondemission, där redan existerande fritt eget kapital i stället flyttas över till aktiekapitalet utan att bolaget tillförs nytt kapital. Att minska aktiekapitalet kan behövas för att täcka en förlust som inte går att täcka på annat sätt, för avsättning till en fond, eller för återbetalning till aktieägarna, till exempel om bolaget har mer kapital bundet än vad verksamheten behöver. Båda förändringarna ska registreras hos Bolagsverket, och en minskning kräver dessutom att Bolagsverket eller domstol lämnar tillstånd om den påverkar bolagets borgenärer.
Vanliga misstag med aktiekapitalet i nya företag
Ett återkommande misstag är att tro att aktiekapitalet ska stå orört på företagskontot, vilket gör att nya ägare tvekar inför helt vanliga inköp som redan är finansierade av det egna kapitalet. Ett annat är att skjuta till exakt minimibeloppet utan marginal, så att bolaget hamnar i kapitalbrist redan efter de första månadernas driftskostnader, innan intäkterna hunnit komma igång. Det förekommer också att apportegendom värderas för optimistiskt utan en oberoende revisors intyg, vilket kan underkännas av Bolagsverket vid registreringen och försena hela bildandet av bolaget.
Så bokför du aktiekapitalet, och andra relaterade begrepp att lära dig
När aktiebolaget bildas bokförs det tecknade aktiekapitalet normalt på ett konto för tecknat aktiekapital, med motkonto beroende på om betalningen redan kommit in på bolagets bankgiro eller inte. Är aktiekapitalet inte fullt inbetalt vid registreringen bokas mellanskillnaden i stället upp som en fordran på aktieägarna, till dess att resten av beloppet betalats in. Vill du fördjupa dig i hur aktiekapitalet hänger ihop med resten av balansräkningen är kvotvärdet och gränsen mellan bundet och fritt eget kapital två relaterade begrepp värda att lära dig, eftersom de avgör både hur många aktier bolaget kan ge ut och hur mycket av vinsten som senare går att dela ut till ägarna.
Aktiekapital i olika bolagsformer
Kravet på aktiekapital gäller bara aktiebolag. En enskild firma eller ett handelsbolag har inget krav på startkapital över huvud taget, men ägarna svarar i stället personligen för bolagets skulder, till skillnad från aktiebolagets ägare vars ansvar är begränsat till det kapital de satt in. Den avvägningen, lägre personlig risk mot ett krav på insatt kapital och striktare regelverk, är ofta avgörande när nya företagare väljer mellan att driva enskild firma eller starta aktiebolag.
Vanliga frågor
Hur mycket aktiekapital krävs för att starta ett aktiebolag?
Ett privat aktiebolag måste ha minst 25 000 kronor i registrerat aktiekapital. Kravet höjdes senast 2010 till 50 000 kronor men sänktes till 25 000 kronor i januari 2020 för att göra det billigare att starta aktiebolag. Ett publikt aktiebolag, det vill säga ett bolag som får sprida aktier till allmänheten, måste i stället ha minst 500 000 kronor i aktiekapital.
Måste aktiekapitalet finnas kvar på kontot hela tiden?
Nej. Aktiekapitalet är inte pengar som ska ligga orörda, utan blir en del av bolagets tillgångar så fort bolaget är registrerat hos Bolagsverket. Pengarna får användas till exempel för att köpa utrustning, betala hyra eller täcka löner. Det enda kravet är att bolagets egna kapital inte får understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet, annars måste styrelsen agera.
Vad händer om aktiekapitalet är förbrukat?
Sjunker bolagets egna kapital under hälften av det registrerade aktiekapitalet är styrelsen skyldig att genast upprätta en kontrollbalansräkning. Visar den att kapitalbristen kvarstår ska en extra bolagsstämma kallas, och åtgärdas inte situationen inom föreskriven tid riskerar styrelsens ledamöter att bli personligt ansvariga för bolagets skulder som uppkommer därefter.
Kan man betala aktiekapitalet med annat än pengar?
Ja, det kallas apportegendom och innebär att ägaren skjuter till exempelvis maskiner, inventarier eller andra tillgångar i stället för kontanter. Egendomen måste kunna vara till nytta för verksamheten och värderas av en revisor, som intygar att den motsvarar hela det tillskjutna beloppet innan Bolagsverket registrerar bolaget.
