Verklig huvudman: vem det är i ditt företag och hur du anmäler

Verklig huvudman i korthet

En verklig huvudman är den eller de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar ett företag eller en förening. Det kan aldrig vara ett annat bolag, bara en levande person räknas. Gränsen går normalt vid mer än 25 procent av rösterna, men kontroll kan också uppstå genom rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsen, eller genom avtal och bolagsordning. Cirka 800 000 företag och föreningar i Sverige omfattas av kravet att anmäla sin verkliga huvudman till Bolagsverket, ett register som finns för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vem räknas som verklig huvudman?

Tröskeln är mer än 25 procent av rösterna eller aktierna i bolaget, oavsett om ägandet sker direkt eller indirekt genom andra bolag. Samma sak gäller den som har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare, eller som kontrollerar bolaget genom ett avtal eller en bolagsordning trots ett lägre aktieinnehav. VD och andra befattningshavare räknas alltså in om de faktiskt kan styra vem som sitter i styrelsen.

Närstående räknas ihop. Ett gift par som äger 15 procent var av rösterna i ett företag hamnar tillsammans över 25-procentsgränsen, och blir då båda verkliga huvudmän, om inget tyder på att bara en av dem faktiskt har kontrollen. Driver du ett aktiebolag helt själv är du normalt sett den verkliga huvudmannen automatiskt.

Det förekommer också att ingen enskild person når upp till tröskeln, till exempel om fyra delägare äger exakt 25 procent var. Då finns det ingen verklig huvudman utifrån ägarandelen, men det kan ändå finnas andra personer som uppfyller kraven på annat sätt, till exempel via styrelsekontroll. Skilj på detta och på aktieboken, som bara visar det formella aktieinnehavet, inte vem som i praktiken styr bolaget.

Vilka företag måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket?

De flesta juridiska personer omfattas: aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, stiftelser och ideella föreningar som faktiskt har en identifierbar huvudman. Filialer till utländska företag ska anmäla via det utländska bolaget som driver filialen.

Några kategorier är undantagna: aktiebolag som är noterade på en reglerad marknad och deras dotterbolag, dödsbon, konkursbon, enkla bolag samt enskilda näringsidkare. Skälet till undantaget för enskild firma är att ägaren, en fysisk person, redan är knuten till organisationsnumret utan omvägen via ett register. Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman slipper också anmälan, liksom staten, regioner och kommuner.

Så anmäler du verklig huvudman till Bolagsverket

Anmälan görs digitalt i Bolagsverkets e-tjänst, och en behörig företrädare loggar in med e-legitimation, oftast BankID. Att skicka in anmälan kostar 250 kronor. Ni ska ange organisationsnummer, företagsnamn och kontaktuppgifter, uppgifter om den eller de verkliga huvudmännen, samt hur och i vilken omfattning, i procent, kontrollen utövas.

Fristen är fyra veckor: anmälan ska vara inne inom fyra veckor från att företaget eller föreningen bildades, och uppgifterna ska hela tiden vara tillförlitliga och aktuella. Går ni igenom att starta aktiebolag ser ni att anmälan om verklig huvudman är ett av de första administrativa stegen efter registreringen hos Bolagsverket, inte något som kan skjutas på obestämd tid. Byter bolaget ägare, till exempel vid köp av ett aktiebolag, måste en ny anmälan lämnas in inom samma frist så att registret speglar den nya kontrollstrukturen.

Går det inte att fastställa någon verklig huvudman, för att ägandet är för utspritt eller för att bolaget kontrolleras via ett utländskt bolag som inte lämnar ut information, ska ni ändå skicka in en anmälan. Där anger ni att verklig huvudman saknas eller inte kan fastställas.

Vad händer om företaget inte anmäler?

Att låta bli att anmäla, eller att lämna felaktiga uppgifter, är ett brott mot lagen om registrering av verkliga huvudmän. Precis som med årsredovisningen till Bolagsverket är det en skyldighet som inte försvinner för att den glöms bort. Banker och kreditupplysningsföretag använder registret som en del av sin kundkännedom, och ett företag som saknar uppgifter kan flaggas som opålitligt och få svårare att öppna företagskonton eller ingå avtal.

Utebliven anmälan kan också leda till vite. Bolagsverket sätter ingen fast summa, men beloppet ska vara kännbart utifrån företagets ekonomiska situation. Den verkliga huvudmannen bär i sig inget personligt juridiskt ansvar bara för sin roll, det är bolaget som ansvarar för att identifiera och anmäla vem som ytterst äger eller kontrollerar det.

Vanliga frågor om verklig huvudman

Behöver alla företag ha en verklig huvudman? Nej. Är ägandet tillräckligt utspritt finns ingen person som når upp till tröskelvärdena, men anmälan till Bolagsverket ska göras ändå med uppgift om att verklig huvudman saknas.

Kan flera personer vara verklig huvudman i samma bolag? Ja. Både närstående som räknas ihop och flera oberoende delägare som var för sig passerar 25 procent kan vara verkliga huvudmän samtidigt, och alla ska då finnas med i anmälan.

Skiljer sig kraven mellan aktiebolag och andra företagsformer? Grundreglerna är desamma, men vilka som räknas som befattningshavare eller motsvarande skiljer sig åt mellan till exempel aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar.

Källor: Bolagsverket, lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, penningtvättslagen (2017:630).