En revisionsberättelse är revisorns skriftliga redogörelse för granskningen av bolagets årsredovisning och styrelsens förvaltning under räkenskapsåret, riktad till bolagsstämman. Den är standardiserad och följer en fast struktur, men avvikelser från standardformuleringarna avslöjar att revisorn gjort viktiga iakttagelser som du som ägare, investerare eller kreditgivare bör känna till. Nedan går vi igenom vad revisionsberättelsen ska innehålla, skillnaden mellan en ren och en oren revisionsberättelse, och vad som händer om revisorn hittar brister.
Vad ska en revisionsberättelse innehålla enligt lag?
En revisionsberättelse ska alltid innehålla bolagets namn och organisationsnummer, den räkenskapsperiod som granskningen avser samt revisorns uttalande om huruvida årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning. Berättelsen är uppdelad i två delar:
- Rapport om årsredovisningen – här uttalar sig revisorn om resultaträkningen och balansräkningen är korrekta och rekommenderar om bolagsstämman ska fastställa dem.
- Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar – här redovisas granskningen av styrelsens (och i förekommande fall vd:s) förvaltning, samt en rekommendation om ansvarsfrihet ska beviljas.
Utöver detta kan revisionsberättelsen innehålla övriga upplysningar som revisorn vill lyfta fram, till exempel en väsentlig osäkerhetsfaktor om fortsatt drift, samt eventuella anmärkningar på skatte- och avgiftsområdet. Vill du förstå hur revisionsberättelsen hänger ihop med resten av redovisningen är bokslut i aktiebolag en bra utgångspunkt, eftersom revisionsberättelsen alltid utgår från samma årsredovisning som lämnas till Bolagsverket.
Ren eller oren revisionsberättelse – vad är skillnaden?
En revisionsberättelse utan några anmärkningar kallas ren: revisorn har inte funnit väsentliga fel och tillstyrker både att räkningarna fastställs och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet. En revisionsberättelse som innehåller mer eller mindre allvarlig kritik kallas i stället oren. Avvikelser kan höra till tre olika kategorier:
- Modifiering av uttalandet – revisorn reserverar sig (bedömer att helheten ändå ger en rättvisande bild, men att en post har en väsentlig brist), uttalar avvikande mening (fel som är så genomgripande att bilden inte längre är rättvisande), avstyrker helt, eller väljer att inte göra några uttalanden alls, vilket vanligen beror på att granskningen varit för begränsad för att bedöma revisionen.
- Upplysningar – till exempel en väsentlig osäkerhetsfaktor om fortsatt drift eller andra upplysningar om revisionsuppdraget, som inte i sig betyder att något är fel.
- Anmärkningar – brister i förvaltningen eller i regelefterlevnaden under året, ofta kopplade till skatte- och avgiftsområdet.
Hittar du avsnitt i revisionsberättelsen som avviker från standardformuleringen är det värt att läsa “Grund för uttalanden” noga, eftersom revisorn där förklarar varför uttalandet modifierats.
Vem får skriva revisionsberättelsen, och vilka krav ställs på revisorn?
En revisionsberättelse måste undertecknas av en godkänd eller auktoriserad revisor enligt aktiebolagslagen eller motsvarande associationslag. Uppdraget kan innehas av en enskild revisor, en vald revisionsbyrå eller en gemensam revision med flera revisorer, och bolagsordningen kan i vissa fall ställa högre krav än lagen, till exempel att revisorn ska vara auktoriserad. Vill du veta mer om vad som faktiskt ingår i uppdraget finns en genomgång i vad gör en revisor, och skillnaden mellan godkänd och auktoriserad status reder vi ut i auktoriserad revisor.
Vilka avsnitt i revisionsberättelsen är viktiga att se extra noga på?
De flesta avsnitt i revisionsberättelsen är standardiserade och skrivs likadant år efter år, till exempel de delar som beskriver revisorns och styrelsens generella ansvarsfördelning. Som läsare bör du i stället se särskilt noga på avsnitt som avviker från standardformuleringen. Två avsnitt är extra viktiga att kontrollera:
- “Grund för uttalanden” – här förklarar revisorn i detalj varför ett uttalande modifierats, om något avviker från standarden.
- “Väsentlig osäkerhetsfaktor avseende antagandet om fortsatt drift” – finns det här avsnittet med i revisionsberättelsen bör du vara uppmärksam, eftersom det betyder att revisorn ser en risk för att bolaget inte kan fortsätta driva verksamheten.
Genom att först skumma revisorns påteckning på själva årsredovisningen och sedan gå igenom dessa avsnitt får du snabbt en bild av om granskningen gett anledning till oro eller inte.
När ska revisionsberättelsen lämnas, och vad händer sen?
Revisorn ska lämna revisionsberättelsen till styrelsen senast tre veckor före årsstämman i ett aktiebolag, respektive två veckor före en ordinarie föreningsstämma. Stämman fastställer sedan räkningarna, beslutar om resultatdispositionen och tar ställning till ansvarsfrihet utifrån revisorns rekommendation. Revisionsberättelsen lämnas därefter in till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningen, numera digitalt i de flesta fall, vilket kräver att revisorn upprättar en digital revisionsberättelse som accepteras av verkets tjänst. Deadlines och avgifter för själva inlämningen finns samlade i Bolagsverket årsredovisning.
När ska en oren revisionsberättelse skickas till Skatteverket?
Revisorn är enligt lag skyldig att genast skicka en kopia av revisionsberättelsen till Skatteverket om den innehåller vissa anmärkningar. Det gäller bland annat om:
- styrelseledamot eller vd har agerat i strid med aktiebolagslagen, tillämplig årsredovisningslag eller bolagsordningen,
- revisorn uttalat att årsredovisningen inte är upprättad enligt tillämplig lag,
- revisorn uttalat att styrelseledamot eller vd inte bör beviljas ansvarsfrihet,
- bolaget inte gjort föreskrivna skatteavdrag, inte registrerat sig när det krävs, eller inte lämnat skattedeklaration i tid.
Kravet finns för att ge Skatteverket möjlighet att agera snabbt när en revisor upptäcker allvarliga brister i skötseln av bolaget, och det är en av anledningarna till att en oren revisionsberättelse tas på stort allvar av både ägare och myndigheter.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden på ren och oren revisionsberättelse?
En ren revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar: revisorn har inte funnit några väsentliga fel och tillstyrker att bolagsstämman fastställer räkningarna och beviljar styrelsen ansvarsfrihet. En oren revisionsberättelse innehåller minst en avvikelse, till exempel en reservation, en avstyrkan eller en anmärkning på skatte- och avgiftsområdet, och signalerar att läsaren bör granska bolaget extra noga.
Vem får underteckna en revisionsberättelse?
Bara en godkänd eller auktoriserad revisor får underteckna en revisionsberättelse enligt aktiebolagslagen. Uppdraget kan innehas av en enskild revisor, en vald byrå eller en gemensam revision med flera revisorer, och bolagsordningen kan i vissa fall ställa högre krav än lagen, till exempel att revisorn måste vara auktoriserad.
När ska revisionsberättelsen vara klar?
Revisorn ska lämna revisionsberättelsen till styrelsen senast tre veckor före årsstämman i ett aktiebolag, respektive två veckor före ordinarie föreningsstämma. Den lämnas sedan in till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningen, numera digitalt i de flesta fall.
Måste en oren revisionsberättelse skickas till Skatteverket?
Ja, i vissa fall. Revisorn är enligt lag skyldig att genast skicka en kopia till Skatteverket om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar om att bolaget inte gjort skatteavdrag, inte registrerat sig eller inte lämnat skattedeklaration, eller om revisorn uttalat att styrelsen eller vd inte bör beviljas ansvarsfrihet.
