Lön i enskild firma — hur du faktiskt tar ut pengar

Om du har en enskild firma och försöker fatta hur man “tar ut lön” så kommer det första chocken direkt: rent tekniskt finns ingen lön i enskild firma. Det du gör kallas eget uttag. Det är inte juridiskt hårklyveri — det förändrar hur du beskattas, hur du bokför, hur din SGI räknas och hur mycket du faktiskt har kvar varje månad. Här är hela bilden, med ett räkneexempel som följer 100 000 kr i intäkter hela vägen till privatkontot.

Det finns ingen lön i enskild firma — bara eget uttag

Skatteverket är glasklara: “Som enskild näringsidkare kan du inte ta ut någon lön eftersom du inte ses som anställd i ditt eget företag.” Du är samma juridiska person som din enskilda firma. Din privatekonomi och företagets ekonomi hör ihop. Du har personligt ansvar för verksamheten. Det betyder att pengar du för över från företagskontot till ditt privata konto inte är en lön — det är ett eget uttag.

I vardagstal säger nästan alla “lön” ändå. Och vi kommer fortsätta använda det ordet i den här artikeln när vi pratar om det belopp du faktiskt får ut. Men ha den tekniska skillnaden i bakhuvudet, för den ändrar två viktiga saker:

• Du betalar inte arbetsgivaravgifter på dina uttag — du betalar egenavgifter på företagets vinst istället
• Själva uttaget beskattas inte i sig — du beskattas på företagets överskott, oavsett hur mycket du tar ut

Om du precis startat eller funderar på att starta så har vi en separat guide om att starta enskild firma. Den här artikeln handlar om vad som händer när pengarna ska ut.

Det är överskottet du beskattas på — inte det du tar ut

Det här är den enskilda sak som förvirrar mest. Skatteverkets nyckelregel: det är alltid företagets överskott du betalar skatt på, oavsett hur stort det egna uttaget är.

Två exempel direkt från Skatteverket gör det tydligt:

• Företagets överskott är 100 000 kr. Du tar ut 80 000 kr som eget uttag. Skatt betalas på 100 000 kr.
• Företagets överskott är 100 000 kr. Du tar ut 120 000 kr som eget uttag. Skatt betalas på 100 000 kr.

Uttaget i sig är ointressant skattemässigt. Det är vinsten — det skattepliktiga resultatet i din näringsverksamhet — som styr hela beskattningen. Detta gäller även när du gör förlustår: drog du ut 100 000 kr men företaget gick back, så är din skattepliktiga inkomst noll det året. Pengarna du tog ut är inte beskattade som lön, utan minskar bara det egna kapitalet i firman.

Den här regeln är grunden för allt annat i artikeln. Lägg den på minnet.

Egenavgifter ersätter arbetsgivaravgift

När du är anställd betalar din arbetsgivare arbetsgivaravgifter (cirka 31,42 % på din bruttolön) ovanpå lönen. Du ser dem aldrig. När du driver enskild firma betalar du själv motsvarande, fast det heter egenavgifter och kommer rakt av din egen vinst.

Egenavgift för dig under 65 år: 28,97 procent. Den finansierar pension, sjukvård, sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och föräldraförsäkring — samma sociala trygghet som arbetsgivaravgiften finansierar, fast du betalar in den själv.

Eftersom egenavgifterna räknas på årsbasis och blir lite olika beroende på hur stor vinsten blir, gör de flesta ett schablonavdrag på 25 procent varje månad. Du drar alltså 25 % från din “lönepott” som en slags reservering för egenavgifterna innan du räknar fram nettolönen. Det är inte exakt rätt, men det funkar.

Är du över 65 år eller har viss kombination av aktiv/passiv näringsverksamhet ändras procentsatserna. För soloföretagare under 65 är 28,97 % grundtalet.

Räkneexempel: 100 000 kr i månadsintäkter

Det enklaste sättet att förstå allt på en gång är att följa pengarna. Säg att du har en månad med 100 000 kr in på företagskontot och 20 000 kr i utgifter (lokal, programvara, telefon, försäkring, det vanliga). Du vill också bygga buffert i firman och låter 30 000 kr ligga kvar. Resten ska bli din lön.

Steg 1 — räkna ut överskottet

Intäkter:        100 000 kr
- Utgifter:       20 000 kr
- Buffert i firma 30 000 kr
= Lönepott:       50 000 kr

Det är 50 000 kr som kan gå ut till dig. Men det är inte 50 000 kr du får på kontot, för i den potten ligger både din nettolön, egenavgifterna och inkomstskatten gömt.

Steg 2 — dra schablonavdrag för egenavgifter

Av lönepotten 50 000 kr drar du först 25 % som schablonavdrag för egenavgifter.

50 000 kr × 25 % = 12 500 kr (egenavgifter)
50 000 kr - 12 500 kr = 37 500 kr kvar

Steg 3 — räkna inkomstskatt

På den kvarvarande summan ska du betala kommunalskatt. Den varierar — i Stockholm 29,82 %, någon annanstans 31, 32 eller 33 procent. Vi räknar med 30 procent.

37 500 kr × 30 % = 11 250 kr (inkomstskatt)
37 500 kr - 11 250 kr = 26 250 kr

Statlig skatt tillkommer först över brytpunkten — mer om det längre ner. Tjänar du under cirka 660 000 kr i året (2026) berör det dig inte.

Steg 4 — det här blir kvar på ditt privatkonto

Av 50 000 kr i lönepott får du ut cirka 26 000–27 000 kr netto. Resten — drygt 23 000 kr — ska in på ditt skattekonto löpande som preliminärskatt och egenavgifter. Glömmer du sätta av till skatten åker du på en otrevlig restskatt vid deklarationen nästa år.

Det här mönstret upprepar sig månad efter månad. Beloppen ändras med din omsättning, men proportionerna är ungefär desamma.

Tumregel: 25/25/50 för månatliga uttag

Om du vill ha en sjyst månadsmall som inte kräver kalkylator varje gång, använd 25/25/50:

• 25 procent av lönepotten — egenavgifter (schablonavdrag)
• 25 procent — inkomstskatt (kommunalskatt, ev. statlig)
• 50 procent — det här är ditt nettolöneutrymme

Det är en grov tumregel som funkar för de allra flesta soloföretagare under brytpunkten. Du kan finjustera kommunalskatten exakt utifrån din kommun, men 50/50 mellan “ut till dig” och “kvar för skatt och avgifter” är ungefär rätt.

Räkneexempel vid olika omsättning (per månad)

Tabellen visar ungefär hur uttagsekonomin förändras med omsättning. Räknat med 20 % avdragsgilla utgifter, 30 % kommunalskatt, 25 % schablonavdrag för egenavgifter och utan att lägga undan buffert i firman.

Intäkt (per månad)	Lönepott efter utgifter	Egenavgifter (25 %)	Inkomstskatt (~30 %)	Kvar till dig (netto)
30 000 kr	24 000 kr	6 000 kr	5 400 kr	~12 600 kr
50 000 kr	40 000 kr	10 000 kr	9 000 kr	~21 000 kr
80 000 kr	64 000 kr	16 000 kr	14 400 kr	~33 600 kr
100 000 kr	80 000 kr	20 000 kr	18 000 kr	~42 000 kr

Räkna alltid med din egen kommunalskatt och egna utgifter — tabellen är ungefärlig. Notera att över brytpunkten på cirka 660 000 kr i årsinkomst (2026) tillkommer statlig skatt på 20 % på den del som överstiger.

Det viktigaste är att ta ut lön regelbundet. Företagarna påpekar att 10 procent av företagare med enskild firma inte tar ut något överskott alls — och bara 9 procent har över 35 000 kr per månad. Att skippa uttagen ger låg pension och låg SGI, och oregelbundna uttag gör samma sak.

Lägg pengarna för skatt och egenavgifter på skattekontot i takt med att de tjänas in. När Skatteverket skickar din slutskattsedel kommer det inte som en överraskning.

Så bokför du eget uttag

Eget uttag är ingen kostnad. Det dras inte av i resultaträkningen i din NE-bilaga. Det är en balanspost — pengar flyttar mellan firmans likvida medel och ditt egna kapital.

I praktiken bokförs det så här:

• Debet konto 2013 (Egna uttag) — du minskar ditt egna kapital
• Kredit konto 1930 (Företagskonto) — pengarna lämnar företagskontot

Verksamhetens resultat påverkas inte alls. Företagets vinst (och därmed skatten) blir exakt samma oavsett om du tar ut 5 000 eller 50 000 kr i månaden. Det enda som ändras är hur mycket eget kapital som finns kvar i firman.

Bjorn Lunden noterar en bieffekt: när det egna kapitalet minskar krymper också ditt kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond. Det är inget akut bekymmer för de flesta, men värt att veta om du börjar tjäna ordentligt och vill skatteplanera. Om du är ny på bokföring börja med bokföring för nybörjare — det blir mycket enklare när grunden sitter.

Hur SGI och pension funkar i enskild firma

Det här är där “ingen riktig lön”-grejen får verkliga konsekvenser. Eftersom du inte har lön i klassisk mening, baseras både din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och din allmänna pension på företagets överskott — inte på vad du tagit ut.

Försäkringskassan beräknar din SGI på det skattemässiga resultatet i näringsverksamheten (efter avdrag för egenavgifter). Får du noll eller låg vinst — eller redovisar förlust — så får du noll eller låg SGI. Det påverkar sjukpenning, föräldrapenning, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning.

Allmän pension beräknas också på överskott, och 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten upp till taket går till pensionssystemet via dina skatter och avgifter. Tjänar du för lite syns det rakt av på din framtida pension.

Tre praktiska konsekvenser:

• Ta ut “lön” regelbundet och redovisa rimlig vinst — det skyddar din SGI
• Anmäl din inkomst till Försäkringskassan så att de räknar rätt SGI från start
• Komplettera med eget pensionssparande — ISK, tjänstepension via egen pensionsförsäkring eller liknande. Aktiebolagsägare har tjänstepension som en självklarhet, du måste fixa motsvarande själv.

Att inte ta ut någon lön alls för att spara skatt under några år kan se smart ut, men resultatet är låg SGI om du blir sjuk eller skaffar barn — och låg pension när du blir gammal.

Brytpunkt för statlig skatt och när du tjänar för mycket

Under brytpunkten består din skatt + socialavgifter på aktiv näringsverksamhet av ungefär 45 procent, enligt Bjorn Lundens beräkning. Det inkluderar egenavgifter, kommunalskatt och allmänna avdrag — alltså totaltrycket.

Över brytpunkten lägger sig statlig skatt på 20 procent ovanpå kommunalskatten. Brytpunkten för 2026 ligger på cirka 660 000 kr beskattningsbar inkomst (efter schablonavdrag för egenavgifter). Det motsvarar ett överskott på cirka 880 000 kr i din näringsverksamhet innan schablonavdraget dras.

Praktiskt taget: tjänar du över cirka 70 000 kr per månad i ren vinst börjar staten ta större bit. Det är då det blir intressant att fundera på om enskild firma är rätt företagsform — eller om du borde dra över verksamheten till aktiebolag där lön och utdelning hanteras separat och du kan utnyttja 3:12-reglerna.

Lön i enskild firma vs lön i aktiebolag — den korta versionen

Skillnaden ligger i hur pengarna kommer ut. I aktiebolag är du anställd av ditt eget bolag och tar ut lön (med arbetsgivaravgifter och inkomstskatt) eller utdelning (med kapitalskatt enligt 3:12-reglerna) eller en mix. Lön och utdelning är två separata “kranar” som beskattas olika.

I enskild firma finns bara en kran: eget uttag från överskottet. Hela vinsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet med både egenavgifter och inkomstskatt — det går inte att dela upp i lön och utdelning.

Konsekvenserna:

Aspekt	Enskild firma	Aktiebolag
”Lön”	Eget uttag — ingen formell lön	Lön till dig själv som anställd
Sociala avgifter	Egenavgifter 28,97 %	Arbetsgivaravgifter 31,42 %
Beskattas	På företagets överskott	På lön + ev. utdelning separat
Utdelning	Finns inte som koncept	Kapitalbeskattning enligt 3:12
SGI/pension	Baseras på överskott	Baseras på utbetald lön
Bokföring	Konto 2013 (eget kapital)	Lönebokföring + arbetsgivaravgifter

Hela jämförelsen — när du ska byta och vad det kostar att gå över — finns i artikeln enskild firma vs aktiebolag. I korthet: under cirka 500 000 kr i vinst per år är enskild firma oftast smidigare. Över det börjar aktiebolag ge skattefördelar.

Vanliga misstag som de flesta nya egenföretagare gör

Av allt jag sett bland soloföretagare som precis börjat ta ut “lön” återkommer fyra misstag.

1. Tar ut allt och glömmer skatten. Du fakturerar 80 000 kr, du flyttar 80 000 kr till privatkontot, du spenderar 80 000 kr. Sen kommer slutskattebeskedet och du sitter med 25 000 kr i restskatt och inget på kontot. Lösningen är skattekontot — sätt in pengarna för egenavgifter och inkomstskatt så fort fakturan landat på kontot.

2. För låg preliminärskatt. Skatteverket gissar din årsinkomst när du registrerar din firma. Är gissningen för låg betalar du för lite varje månad och kompenserar med restskatt nästa år. Logga in på Mina sidor och justera den preliminära inkomstdeklarationen så fort omsättningen tar fart.

3. Oregelbundna uttag. Du tar ut 0 kr två månader och 60 000 kr en månad. Det funkar skattemässigt, men det punkterar din SGI och försvårar din privatekonomi. Sätt en fast månadsnivå och håll dig till den.

4. Hoppar över bokföring. Eget uttag måste bokföras — annars stämmer ingenting. Får du panik vid bokslutet, fixa en bokföringsbyrå eller använd ett enklare program. Vill du sätta priser så att det räcker till lön i firman, läs vår guide till prissättning för småföretagare.

Lön i enskild firma är inte komplicerat när du fattat grundregeln: det är överskottet som beskattas, inte uttaget. Allt annat följer av det. Räkna baklänges från vinsten, sätt av 50 procent till skatt och avgifter, ta ut resten regelbundet — så funkar du bättre än de flesta.