Förebyggande sjukpenning är en ersättning från Försäkringskassan för den som behöver avstå från arbete för att genomgå en medicinsk behandling eller rehabilitering. Syftet med behandlingen ska vara att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga nedsatt arbetsförmåga. Förmånen kallas ibland sjukpenning i förebyggande syfte, ger knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst och hette tidigare rehabiliteringsersättning.
Till skillnad från vanlig sjukpenning, som betalas ut när du redan är sjukskriven, riktar sig förebyggande sjukpenning till dig som ännu inte är sjuk men som har en ökad risk att bli det, eller som deltar i en behandling för att inte bli sämre. Bland de försäkrade som får ersättningen är en majoritet kvinnor i övre medelåldern.
Vem kan få förebyggande sjukpenning från Försäkringskassan?
Försäkringskassan kräver att samtliga villkor nedan är uppfyllda för att du ska ha rätt till ersättningen:
- Du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som riskerar att påverka din arbetsförmåga.
- Du kan inte arbeta eller söka arbete på grund av den medicinska behandlingen eller rehabiliteringen.
- Behandlingen eller rehabiliteringen tar minst en fjärdedel av din dagliga arbetstid per tillfälle, restid inräknad.
- Du har blivit ordinerad behandlingen av läkare.
- Behandlingsplanen är godkänd av Försäkringskassan, det vill säga beviljas innan du kan få ersättning.
- Du är försäkrad i Sverige.
Exempel på medicinsk rehabilitering eller behandling som kan ge rätt till ersättningen är sjukgymnastik, samtal hos psykolog och rehabilitering för långvarig smärta eller synnedsättning, det vill säga medan du deltar i vård med tydligt förebyggande syfte.
Hur mycket kan du få i ersättning?
Ersättningen motsvarar knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), upp till gällande inkomsttak. Du får betalt för den tid den ordinerade behandlingen faktiskt tar, inte för hela arbetsdagen om behandlingen bara upptar en del av den.
Kontakta Försäkringskassan: så ansöker du i tre steg
Ansökan sker i tre steg hos Försäkringskassan:
- Skaffa läkarutlåtande med behandlingsplan. Din läkare skriver utlåtandet och beskriver behandlingen.
- Ansök om godkännande av behandlingsplanen. Försäkringskassan måste godkänna planen innan ersättning kan betalas ut.
- Ansök om ersättningen. Det går att göra löpande, efter varje behandlingstillfälle eller när hela behandlingen är avslutad.
Ett viktigt undantag ur rättspraxis: enligt ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2019:42) lämnas förebyggande sjukpenning bara för tid i samband med själva behandlingstillfället. Är arbetsförmågan nedsatt även andra dagar av andra skäl prövas i stället rätten till vanlig sjukpenning.
Karens och rehabilitering för egenföretagare
Som anställd får du normalt ersättningen redan från första dagen, utan karens. Som egenföretagare med F-skatt gäller i stället den karenstid du själv valt hos Försäkringskassan: har du inte gjort något aktivt val, eller valt kortare karens än sju dagar, gäller samma sak som för anställda och ersättningen betalas från dag ett. Har du valt en längre karenstid är det den som räknas, annars riskerar du att gå miste om ersättning för de första dagarna. Precis som med egenavgifter är det värt att stämma av vilken karenstid du faktiskt har registrerad, eftersom den påverkar både sjukpenning och förebyggande sjukpenning.
Förebyggande sjukpenning eller möjligheten till särskilt högriskskydd?
De två förmånerna förväxlas ibland men gäller olika saker. Förebyggande sjukpenning avser tiden för en specifik, godkänd behandling eller rehabilitering. Särskilt högriskskydd är i stället en möjlighet för den som på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att bli sjuk fler än tio gånger om året eller sammanhängande mer än 28 dagar. Med särskilt högriskskydd slipper du karensavdrag och arbetsgivaren kan få tillbaka sina sjuklönekostnader från Försäkringskassan.
Hur vanligt är förebyggande sjukpenning?
Förmånen används sällan i praktiken. Omkring 12 000 personer fick förebyggande sjukpenning under 2018–2019, att jämföra med drygt 600 000 som fick vanlig sjukpenning samma period, alltså ungefär två procent.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) konstaterade 2020 att regelverket, som är nästan 30 år gammalt, fungerar sämre för korta behandlingstillfällen som inte når upp till en fjärdedel av arbetsdagen, och för psykisk ohälsa eller diffusa symtom utan fastställd diagnos. Riksdagsledamöter har därefter motionerat om en översyn av reglerna, men i dagsläget gäller fortfarande samma villkor som beskrivs ovan.
Vanliga frågor
Vad är förebyggande sjukpenning?
Förebyggande sjukpenning är en ersättning från Försäkringskassan för förlorad inkomst när du behöver vara borta från arbetet för att genomgå en medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden eller förebygga nedsatt arbetsförmåga. Förmånen kallades tidigare rehabiliteringsersättning och infördes 1992.
Hur mycket kan jag få i förebyggande sjukpenning?
Ersättningen ligger på knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) upp till inkomsttaket. Du får ersättning för den tid behandlingen faktiskt tar, inklusive rimlig restid till och från vårdinstansen.
Har jag karens vid förebyggande sjukpenning?
Som anställd får du normalt ersättning redan från första dagen, utan karens. Som egenföretagare gäller i stället den karenstid du själv har valt hos Försäkringskassan. Har du valt en längre karenstid än sju dagar är det den tiden som räknas innan ersättningen betalas ut.
Vad är skillnaden mot särskilt högriskskydd?
Förebyggande sjukpenning gäller specifikt tiden för en pågående medicinsk behandling eller rehabilitering med en av Försäkringskassan godkänd plan. Särskilt högriskskydd är en annan förmån för den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man riskerar många korta sjukperioder eller långa sammanhängande sjukskrivningar, och innebär i stället att karensavdrag slopas och att arbetsgivaren kan få tillbaka sjuklönekostnader.
