Homeostas kan sägas vara kroppens strävan efter att uppräthålla kroppen i ett konstant tillstånd. Syftet med detta är att överleva och få kroppen att spara energi, hålla sig i säkerhet, undvika smärta och öka individens upplevda välstånd.
Men det är stor skillnad på verkligt välstånd och upplevt välstånd, t.ex. handlar det upplevda välståndet om snabba belöningar medans verkligt välstånd handlar om att må bra och utvecklas på lång sikt och om vi ska utvecklas som människor är det många som talar om att vi behöver bryta oss loss från homeostasen.
Fysiologen Claude Bernard tog upp fenomenet homeostas redan i mitten på 1800-talet då han hävdade kroppens olika mekanismer strävar efter att bibehålla en konstant inre miljö, vid växlingar i den yttre miljön, t.ex. att uppräthålla en konstant kroppstemperatur.
Och detta gäller också vårt mentala tillstånd. Genom att medvetet ändra sitt fysiologiska tillstånd så går kroppen från att spara energi till att frigöra energi.
Och vi känner nog alla igen att det är lättare att sitta kvar i soffan än att bryta sig loss och t.ex. ge sig ut på en träningsrunda. Vi måste hitta motivation för att bryta oss loss från det trygga, invanda bekväma. Eller helt enkelt bara bestämma oss för att göra det, för att vi vet att det är bra för oss. En metod kallas 5-4-3-2-1-raketen. När du överväger att göra något nyttigt, fundera då inte över om du orkar, är motiverad eller om det är ett bra tillfälle, utan räkna bara ner från 5 till 1 och sätt igång. Efter ett tag kommer det att bli en vana och du behöver inte leta efter motivationen varje gång.
Om vi inte hittar motivationen att jobba mot mer långsiktiga belöningar är risken att vi blir slavar under vår amygdala och bara strävar efter upplevt välmående för stunden, en jakt på det som känns mest tilltalande för stunden och inte i ett längre perspektiv, men genom att aktivera neocortex och speciellt prefrontala cortex blir vi bättre på att fatta kloka beslut.
Prefrontala cortex aktiveras genom att vi är alerta och uppmärksamma på vår omgivning, ständigt utmanar oss själva att göra nya saker, variera de saker vi redan gör t.ex. att välja en ny väg till jobbet varje dag eller pröva nya maträtter samt genom att fokusera på långsiktiga mål.
Genom att vi vågar anta nya utmaningar övervinner vi rädslor och får förmågan att tänka nytt även i andra situationer.
Men det finns hela tiden fallgropar som gör att i faller tillbaka till kortsiktiga belöningar. Så fort vi har börjat göra något som ger oss en snabb dopaminkick, t.ex. i form av dopamin, uppmärksamhet eller kittlande nyhetsrubriker så kommer vi veta att vi lätt kan gå tillbaka till dem för att få ytterligare en snabb belöning och beteendet förstärks på så sätt.
Det handlar om evolutionära missmatchningar, tekniken och omvärlden har utvecklats mycket snabbare än våra hjärnor. Så vi har obegränsad tillgång till sötsaker, chips, nikotin, information och andra stimulantia. Vi har naturligt olika anpssningsmekanismer, sätt att handskas med stress för att återställa homeostas.
Men genom att medvetet undvika att göra det mest homeostasvänliga alternativet och genom att veta om vilka sannolika tankefel vi gör och medvetet undvika dem kan vi bryta oss loss från homeostasen och utvecklas som människor.