Många börjar med att driva ett företag i liten skala vid sidan av anna sysselsättning. Det finns många fördelar med det t.ex. att man inte blir beroende av att företaget ska ge ett visst överskott varje månad och att man i långsam takt kan sätta sig in i bokföring, lagar och regler. Men rätt vad det är kanske omsättningen skjuter i höjden och det lilla företaget omsätter stora summor pengar. Då gäller det att hålla koll på så att man gör allt rätt t.ex. kan man behöva ändra momsredovisningsperiod eller bokföringsmetod när det lilla företaget växer och blir stort.
Momsredovisningsperiod
Så länge företaget omsätter maximalt en miljon kronor per år kanske man väljer att redovisa momsen en gång per år.
Företag som haft EU-handel under inkomståret ska redovisa den årsvisa momsen i slutet av februari månad året efter inkomståret. I annt fall får man vänta med att redovisa och betala in momsen till ungefär samma tidpunkt som då bolagets inkomstdeklaration senast ska lämnas.
Det är också mindre administration med årsvis moms, eftersom man bara behöver lämna in en enda momsredovisning per år. Med kvartalsmoms eller månadsvis moms blir det fyra respektive tolv gånger per år.
Om omsätter mer än 1 miljon kronor per år kan man dock inte längre redovisa momsen årsvis.
När företaget omsätter över 1 miljon och använder kontantmetoden i sin bokföring ger kvartalsmoms i normala fall de största fördelarna vad det gäller momsen. Med kontantmetoden sker den formella bokföringen av en utfärdad faktura först då kunden gjort sin betalning. Och det är först då som företaget behöver ta med försäljningen i sin momsdeklaration. Detta innebär att företag med kvartalsmoms under löpande år aldrig riskerar att behöva betala in moms till staten innan företaget fått denna momsbetalning från kunden.
Den 12 maj är första gången under inkomståret som företaget behöver lämna en momsdeklaration och betala moms om kvartalsmoms har valts. 12 maj betalar företaget då in momsen för fakturor som företaget utfärdat och fått betalt för under januari-mars. Kombinationen kvartalsmoms och kontantmetod ger alltså en kredittid på upp till ca 130 dagar.
Vid momsredovisningen av årets sista kvartal föreskriver reglerna att även momsen på kundfordringar som finns obetalda vid årsskiftet ska tas med i årets sista momsdeklaration för moms. Detta är det enda tillfället under året för företag med kvartalsmoms som risken finns att man tvingas betala momspengar till staten, som företaget ännu inte fått från kunden.
Om företaget har en nettoomsättning på över 40 miljoner måste man redovisa och betala moms månadsvis. Månadsmoms är enbart fördelaktig för företag som vill få tillbaka momspengar tidigare från staten än vad kvartalsmoms eller årsmoms ger. Det kan t ex gälla ett nystartat bolag med stora investeringar i början av verksamheten eller företag som under många av årets månader har momspengar att fordra hos staten, exempelvis när all försäljning sker till 6 % i moms samtidigt som 25 % i moms betalas på alla inköp eller om man säljer mycket på export.
Bokföringsmetod
När man börjar att bokföra kanske man använder kontantmetoden, d.v.s. att man bokför både kund och leverantörsfakturor när man får betalt respektive betalar fakturorna. I årsbokslutet behöver du dock ta hänsyn till fakturorna, precis som i faktureringsmetoden, för att få intäkter och kostnader bokförda under rätt år. Men om nettoomsättningen överstiger 3 miljoner per år måste man använda sig av fakturametoden vid bokföring.
Fakturametoden innebär att man bokför varje kund och leverantörsfaktura två gånger. Första gången när man får fakturan, som en skuld eller fodran och den bokförs då på fakturadatumet. Sedan när fakturan blir betald bokför man den igen som en transaktion på ett tillgångskonto. I denna metod använder man sig vanligtvis av reskontror som är en sidordnad bokföring där man håller koll på sina kunder och leverantörsfakturor. Tänk på att du inte kan byta tillbaka till kontantmetoden om du en gång valt faktureringsmetoden. Fördelen med fakturametoden är att man får bättre koll på företagets ekonomiska ställning och man kan använda fakturaskanning för snabbare hantering.
Krav på revisor
De flesta nybildade, privata aktiebolag kan välja att inte ha revisor.
Ett befintligt aktiebolag kan välja bort revisorn om det inte når upp till minst två av fölande värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
- fler än 3 anställda (i medeltal)
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Det är om samma uppnås mer än två år i rad som revisorskravet träder i kraft. Kravet på revisor på grund av aktiebolagets storlek gäller alltså först från och med det tredje räkenskapsåret.
Men det finns aktiebolag som alltid måste ha revisor, t.ex. publika aktiebolag, aktiebolag som enligt särlagstiftning är skyldiga att ha revisor, exempelvis aktiebolag som bedriver bank- eller finansverksamhet och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
