bissniss.se Svensk internet business

1. Håll diskussionen i enrum.

2. Uttryck din välvilliga inställnig och se på konflikten som ett gemensamt problem. Inte en kamp.

3. Meddela öppet i vanlig samtalston din uppfattning, dina frågor och känslor i förhållande till konflikten.

4. Avgränsa konflikten och gör den så liten och specifik som möjligt. Bättre att ta ett steg i taget än att ta alla konflikter på en gång.

5. Fokusera på ämnet och sakfrågan. Inte på den adres person.

6. Beskriv, men värdera inte de handlingar hos motparten som upplevs problematiska.

7. Tillskriv inte motparten några motiv.

8. Be den andre parten tala om sina intressen, uppfattningar och känslor i konflikten.

9. Är du mycket upprörd. Avvakta med diskussionen och ta den vid ett annat tillfälle.

10. Kontrollera och bekräfta att allt viktigt har sagts.

11. Samanfatta din bild av situationen. Uppfattningar, önskemål och känslor

12. Fatta ett beslut om hur ni ska gå vidare.

Trestegsmodellen:

• Identifiera vad problemet är. Se till att alla inblandade är överens om vad det egentliga problemet är
• Leta efter lösningar och rangordna förslagen
• Prova den lösning som verkar bäst

Kortmetoden

Till denna metod krävs en handledare och ett antal kort

Varje person får fem kort. På dessa kort skriver deltagaren ner vad de tycker stör samarbetet.

Handledaren grupperar korten och ställer därefter frågor i tredje person;

”Vad kan det vara som gör att en person känner på detta sätt”?

Svaren skrivs upp utan att de korrigerats och därefter kan gruppen utifrån detta börja diskutera lösningar.

Mentala kartor

Fokusera på det som man inte är överens om och diskutera olikheterna.

Fortsätt sedan att diskutera det ni är överens om.

Ta upp det som saknar betydelse och är irrelevant.

Sedan kan ni gå tillbaka till olikheterna och försöka hitta lösningar på det som verkligen är av betydelse.

Kontorsmiljön har förändrats ganska mycket sedan 1900-talet.
Tidigare var det vanligare med separata kontorsrum och man hade bara kontakt med sina medarbetare på möten, eller om man knackade på för att diskutera något.
Nu är det vanligare med öppna kontorslandskap och man kan lättare bolla idéer med kollegorna.
Många arbetsgivare tävlar inte bara om att erbjuda en hög lön, utan även om att ha en så kreativ och inbjudande kontorsmiljö som möjligt.
Här är kanske Google mest omtalat med sina färgglada lekfulla miljöer och inbjudande personalrestauranger.
Spontant kan det som företagsledare kännas bortkastat att erbjuda sina medarbetare pingisbord eller tv-spel på kontoret, men bara några minuters paus där man gör något helt annat kan göra att hjärnan tänker om, hittar lösningen på ett problem, eller kommer på något nytt som är till nytta för företaget.

Känslan av välbefinnande och viljan att gå till kontoret är naturligtvis också värdefull.
Det kan vara svårt att välja vad man ska ha för inredning eller spel. En bra tanke är att ha något som är något helt annat än det man gör i den vanliga världen.
Några minuter i GTA V kan innehålla både fartkickar och action och sedan kan det kännas som man varit någon helt annanstans och man är redo att jobba vidare med nya tag.

Att skydda en innovation är viktigt för att bygga upp ett bestående värde ett företag.

Det är därför viktigt att skydda en innovation så att andra inte ska kunna ta din idé och t.ex. sälja den på en annan marknad.

Patent är en nationell rättighet. Börja därför med att tänka igenom vilka marknader du vill finnas på och var dina konkurrenter verkar. Man ansöker om patentskydd i respektive land. I Europa har man ett regionalt samarbete. En ansökan kan lämnas till Europapatentverket men den måste valideras i de länder du ansöker om patent. Under 2016 förväntas ett övergripande patentskydd med enhetlig verkan för ett antal länder i Europa införas.

Ett svenskt patent är varken särskilt dyrt eller komplicerat att få, men kostnaderna blir naturligtvis mycket högre om du väljer att ta hjälp med patentansökan och kostnaden kan snabbt rusa iväg om du hamnar i en situation där du måste försvara ditt patent.

Därför är det viktigt att undersöka om det kanske finns andra skydd som är billigare men som ändå fungerar lika bra eller kanske t.o.m. bättre för dina syften, t.ex. designskydd eller varumärkesskydd. Ett alternativ är att söka patentskydd och komplettera patentskyddet med andra skydd. Eftersom ett patent innebär att din idé automatiskt offentliggörs efter viss tid (18 månader) kanske det även finns andra skyddsstrategier som bättre passar din idé.

Immaterialrätt innebär kortfattat skydd för innovationer, varumärken och design genom exempelvis patent, varumärkesskydd, designskydd eller juridiska avtal.
Patent- och registreringsverket (PRV) är myndigheten som ansvarar för skyddet i Sverige.

En patentansökan ska skickas in innan en innovation blir offentlig. Tyvärr händer det att företag går ut med en ny innovation och sedan kommer på att den ska skyddas. Då kan det vara för sent.
Om ni är flera som driver ett företag tillsammans är det viktigt med ett ägaravtal för att reglera vad som händer om någon vill lämna företaget.
En annan viktig aspekt är också att se till att patentet inte ska göra intrång på andras patent.

60 till 80 procent av värdet i börsnoterade företag består av någon form av intellektuellt värde. Det kan till exempel vara personalens kunskap, patent på uppfinningar, eller varumärke.

I tekniktunga företag ligger ofta merparten av värdet i patentportföljen, medan varumärken kan stå för större del av värdet i andra typer av företag.

Två unga entreprenörer, Johan Hedén Hultgren och Jakob Elander har grundat företaget och webbplatsen Swiftcourt. Swiftcourt fungerar som en digital domstol som löser mindre tvister utan att blanda in domstolen.

I korthet handlar den om ett alternativt skiljeförfarande. En tvistlösning i konventionella domstolar blir ofta mycket kostsam och tidsödande. Swiftcourt har bantat ned processen till sex veckor. De trätande parterna har en skriftväxling i två omgångar under en fyraveckorsperiod. Sedan skriver en av Swiftcourts anlitade jurister en dom som inte kan överklagas.

När juristen Jakob Elander satt ting i Göteborg såg han på nära håll hur många rättstvister om småbelopp kostade oproportionerligt mycket pengar, både för samhället och för de inblandade.

Under våren 2013, fördes han samman med Johan Hedén Hultgren av en gemensam vän – Fredrik Andersson som idag är en av ägarna till Swiftcourt och en vecka senare var de igång med det nya företaget.

Marknadspotentialen bedöms som stor. Grundarna menar att 40-60 procent av alla personer i västvärlden saknar access to justice, d.v.s. tillgång till det konventionella rättsväsendet.

Swiftcourt är ett alternativ till de allmänna domstolarna så att privatpersoner och mindre företag kan lösa tvister om mindre belopp till en låg kostnad.

För att säkerställa att affärsmodellen håller, att Swiftcourts skiljeförfarande följer lagar och regler och att marknadsföringen är tillräckligt tydlig, har de bollat idéer med nära och kära samt pratat med både potentiella kunder, jurister, domare och andra experter på området.

Sommaren 2014 smyglanserades den digitala domstolen i Sverige och i slutet av samma år lanserades den internationella plattformen. 2015 räknar man med att kunna köra igång i USA.

Johan Hedén Hultgren berättar att mycket tid har gått åt att bygga varumärket för att få acceptans för den digitala domstolen. Vid lanseringen i USA kommer Swiftcourt att ha sin digitala domstol integrerad i en tjänst som tillhandahålls av en samarbetspartner.

Under 2011 drog den engelska entreprenören Darren Westlake igång Crowdcube tillsammans med Luke Lang. Crowdcube är en plattform där entreprenörer kan få in kapital genom att sälja delägarskap i sitt bolag. Sedan dess har tusentals personer investerat över 550 miljoner kronor via Crowdcubes sajt och över 175 onoterade företag har fått in kapital den vägen. Crowdcube är fortfarande världsledande inom aktiebaserad folkfinansiering.

Idéen till crowdcube fick Darren Westlake han när han såg tv-programmet Dragons Den, den brittiska förlagan till svenska Draknästet. Han fastnade för en affärsidé som ratades av drakarna. Naturligtvis kunde han inte gå in med hela det kapitalet som efterfrågades, men han tänkte att om han var redo att gå in med en liten summa så fanns det säkert många andra som tänkte likadant.

I maj 2013 lanserade Crowdcube en plattform riktad mot Sverige, där svenska nystartade företag kan söka kapital genom många mindre aktieförsäljningar. Även svenska Funded by me har en liknande tjänst.

Carl-Magnus Norden, är huvudägare av Crowdcubes verksamhet i Norden och Crowdcube har över 100 000 medlemmar från olika delar av världen som kan tänka sig att investera i företag, om de hittar något som de tror på. Många är dessutom entreprenörer som kan bidra med erfarenheter och branschkunskap, säger han.

Rent praktiskt funkar det så här. Entreprenören som behöver få in pengar registerar sig på plattformen, och sätter upp ett mål om hur mycket pengar företaget vill ta in och hur stor aktieandel som erbjuds. Dessutom laddar entreprenören upp en affärsplan, en budget och en videopresentation som visas för potentiella investerare. Sedan är det är öppet för alla att bli aktieägare.

Om entreprenören når upp till sitt mål sker emissionen, inte annars. Crowdcube har ett snitt på ungefär 100 investerare per företag där några hundralappar.

Tyvärr finns det saker som bromsar utvecklingen, inte minst i Sverige.

Dels får privata företag som har under 500 000 kronor i aktiekapital och inte är publika inte annonsera om att de söker kapital. Undantaget till den regeln är att entreprenören får sprida full finansiell information till mottagare som har talat om att de är intresserade av den typen av propåer. Det går alltså bra att annonsera till de över 100 000 personer som har registrerat sig på crowdcubes site att man söker kapital.

Reglerna håller på att förändras i USA, vilket kommer göra att onoterade bolag kan annonsera till allmänheten att de behöver pengar på ett helt annat sätt. Kanske ändras reglerna i Sverige också framöver. Syftet med regeln är att skydda investerarna men det innebär att entreprenörer har svårt att skaffa kapital i uppstartfasen.

Den andra begränsningen som finns i Sverige är att privata bolag inte får fördela fler än 200 nya aktieposter inom en 12-månadersperiod.
Även här är tanken att skydda investerarna. Bland de företag som söker kapital via Crowdcube är den största kategorin företag inom mat och dryck men även internetrelaterade tjänster.
2014 tog crowdcube in 1,2 miljoner pund från sina egna medlemmar. Det blev fulltecknat på 16 minuter.

Småföretag har ofta svårt att få lån av banken. Förmedlingstjänsten Toborrow vill underlätta för företag i behov av kapital genom att erbjuda en plattform genom vilken företag kan ge lån till varandra.

Sofie Lundström, en av grundarna till toborrow har jobbat på bank både i Sverige och USA. Hon lade märke till svårigheterna som många mindre företag hade att få lån av banken och hur de fastnade i komplicerade och långdragna utredningar vid låneansökningar.

Hon träffade några andra entreprenörer och de började skissa på en idé kring konceptet peer to peer lending, lån mellan företag. Låneplattformen Toborrow började ta form. Grundarna hade olika bakgrund och erfarenhet från en rad olika branscher, allt från finans och fastighet till teknologi, och egna erfarenheter av de hinder som finns när småföretag vill ta lån.

Konceptet utvecklades, en digital plattform togs fram och Sofie Lundström sa upp sig från jobbet på Handelsbanken. Metoden går ut på att låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra utan mellanhänder i form av banker. När ett företag har registrerat sig på plattformen får långivarna buda om den lägsta räntan på deras ansökan. Plattformen, i det här fallet Toborrow, tar i sin tur ut en förmedlingsavgift. Till skillnad från crowdfunding riktar sig peer to peer till befintliga företag och inte till affärsidéer. Alla svenska aktiebolag som omsätter mer än en miljon och har godkänt kreditbetyg kan ansöka om ett lån.
Hur mycket pengar det rör sig om varierar. En långivare kan låna ut från 500 kronor och uppåt. Tanken är att uppmuntra både stora som små investerare.

Storföretaget Bonnier insåg tidigt potentialen i Toborrow och gick in med riskkapital för att dra igång satsningen på allvar.

Företaget blickar även utomlands och kanske kan det bli verklighet om några år. Men först vill man ha en stabil bas i Sverige.