Den som vill driva ett eget företag behöver välja om man vill driva verksamheten i ett aktiebolag eller i en enskild firma. Om man är 2 eller flera som startar en verksamhet kan man även välja alternativen handelsbolag, komanditbolag eller ekonomisk förening.
För att veta om man ska välja enskild firma eller aktiebolag bör man titta på vilken risk man bedömer att verksamheten kommer ha, investeringsbehovet, administration samt hur mycket pengar man förväntar sig kunna tjäna.
Verksamhetens risk
Med risk menar man i det här fallet inte risken att skada sig, utan risken att företaget går i konkurs med stora skulder. Om man ser att det finns en potentiell risk att verksamheten kommer att gå i konkurs med skulder är ofta aktiebolag att föredra, eftersom man i den enskilda firman är personligt ansvarig för firmans skulder. Aktiebolaget är däremot en egen juridisk person och så länge man har följt lagen och gjort allt man kan för att bolaget ska överleva, kan man bara förlora de pengar som tillhör aktiebolaget. Så om man har stora löpande kostnader som kan rusa iväg även om inkomsterna minskar, t.ex. dyra lokalhyror, maskiner eller anställd personal är ofta aktiebolaget att föredra.
När det gäller mindre aktiebolag är det dock vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån och hyresavtal etc. Särskilt om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på miniminivån 50 000 kr.
Det finns också regler om ansvarsgenombrott för skatter och avgifter. För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande skulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist och om det kvarvarande aktiekapitalet har mer än halverats måste man upprätta kontrollbalansräkning. Vidare måste du som företrädare för ett aktiebolag se till att aktiebolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, annars kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa.
Investeringsbehov
För de flesta verksamheter behöver man ett startkapital för att täcka utgifterna innan inkomsterna börjar trilla in. Det kan vara utgifter för lokal, varulager etc. Den som startar ett aktiebolag behöver också ett aktiekapital som ska sättas in i företaget. Våren 2011 sänktes kravet på aktiekapital i privata bolag från 100 000 kr till 50 000 kr vilket har gjort tröskeln mindre för att starta ett aktiebolag. Aktiekapitalet kan användas till företagets utgifter men halva dess värde måste alltid finnas kvar som tillgång i företaget, men man kan t.ex. köpa inventarier eller varulager för pengarna, så länge värdet på dessa inte understiger halva det ursprungliga aktiekapitalet. Så om man ändå behöver investera minst 50 000 kr i verksamheten kan ett aktiebolag vara att föredra.
Förväntad vinst
I en enskild firma behåller du överskottet från verksamhten efter att utgifter, skatt och sociala avgifter är betalda. I ett aktiebolag däremot kan du ta ut lön och som ägare, dessutom aktieutdelning.
Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodräkna dig en utdelning på minst 2,5 inkomstbasbelopp, dvs 127 750 kr för inkomståret 2011, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklingsregeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).
Har du dessutom höga lönesummor i aktiebolaget, cirka en halv miljon kr eller mer per år, får du tillgodräkna dig ännu högre utdelningsutrymme.
Men för att kunna få lön och utdelning krävs naturligtvis att du har eller väntas få ett betydande överskott i verksamheten. Om du driver verksamheten som en bisyssla och bara räknar med små inkomster är den enskilda firman att föredra.
För den som inte räknar med att tjäna över brytpunkten på 395 600 kr om året finns det inga skattemässiga skäl att ha aktiebolag. Det är först när man kommer över den summan som det är fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget.
Åldern är en annan faktor som spelar in. Om du är mellan 61 och 64 år och tar ut full ålderspension är det betydligt mer intressant med enskild firma med tanke på de lägre egenavgifter som personer i dessa åldrar har.
Administration och formalia
I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bland annat bolagsstämma och styrelsemöten hållas och protokollföras.
För en enskild firma gäller inte någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet.
Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För en enskild firma behövs normalt bara ett förenklat års årsbokslut upprättas.
2011 slopades också revisionsplikten för mindre aktiebolag. Aktiebolag som har högst tre anställda, en nettoomsättning på som mest 3 miljoner kronor och som har maximalt 1,5 miljoner i balansomslutning behöver ingen revisor.
Både enskild firma och aktiebolag
En ombildning av en enskild firma till ett aktiebolag innebär en del administration, så om du har en enskild firma men vill driva ett aktiebolag är det inget som hindrar att du har kvar din enskilda firma och sedan därutöver driver verksamheterna i ett eller flera aktiebolag.
Sammanfattningsvis, några av de viktigaste frågorna innan du bestämmer dig är att fundera över vilken risk du är beredd att ta, hur mycket pengar du tror att företaget kommer att dra in, hur mycket administration du står ut med och hur mycket du själv ska tjäna och betala i skatt.
Sist men inte minst kanske man ska fundera på vilka kunder man kommer och ha och hur de kan komma att reagera på valet av företagsform.
Ofta ser det mer seriöst ut med ett aktiebolag som man har insyn i och som alla kan se årsredovisningen på. Men å andra sidan så är ju en person bakom en enskild firma personligt ansvarig för firman så ett eventuellt krav mot företaget försvinner inte vid en eventuell konkurs.
